Om en vecka är det dags för clear round. En vecka! Herre Gud, vad har jag gett mig in på? Nu börjar jag bli nervös.
Jag försöker att inte ha för högt uppsatta mål. Jag bryr mig inte så mycket om huruvida det blir en clear round eller inte, mitt mål kommer istället vara att våga rida. Sist tyckte jag det gick så fort och jag blev rädd vilket resulterade i ett antal volter och att jag tillslut övergick till trav. Den här gången vill jag våga rida, och jag vill göra det i galopp. Behöver jag lägga en volt är det okej, bara jag vågar fortsätta rida.
Det jag egentligen är mest rädd för är att Nalle ska bli mycket hetare på tävlingsbanan än han normalt är. Att jag ska bli överrumplad och förlora kontrollen. Att det ska gå för snabbt helt enkelt.
Är han bara som han brukar så ska det nog bli bra!
I onsdags stod det hoppning på ridskoleschemat. Jag skulle ha ridit Glenn, men när hon som skulle ha Nalle inte kom tog jag honom istället. Nu när jag bestämt mig för att rida honom på clear rounden om en vecka vill jag rida honom så mycket som möjligt innan dess.
Under framridningen var han lite slö, så jag fick plocka på mig ett spö. Efter det gick det bättre och han travade/galopperade på. Vi körde två set travbommar på långsidan under uppvärmningen, med längre avstånd i det ena setet och kortare i det andra. Rolig övning och Nalle lyssnade fint när jag kortade och längde traven.
Själva hoppningen gick sådär. Han stod och somnade till mellan gångerna och jag fick liksom aldrig riktigt igång honom. Vilket resulterade i att avstånden blev kassa. Där det skulle vara fyra galoppsprång blev det hela tiden fyra och ett litet tight femte. Men jag måste ha haft ganska bra position på kroppen för jag tror inte ridlärar-Sofia sa räta upp dig! en enda gång. Framsteg!
Jag garvar ihjäl mig så roliga de här bilderna från gårdagens ridpass är. Vi ser ju inte kloka ut. Eller mest Ztarlet faktiskt. På den första bilden ser hon ut som en giraff, och på den andra bilden ser hon ut som en ponny av kroppsmodell öltunna. Jag kan tycka att sånt här är fantastiskt, när bilder verkligen inte speglar verkligheten. Oftast får de verkligheten att se bättre ut än den är, men ibland failar det onekligen. Som i det här fallet. En bild säger mer än tusen ord säger man, jag undrar vad sjutton de här bilderna isf säger?
Ridpasset igår kändes inge vidare faktiskt. Jag hade ingen struktur och var helt förvirrad, vilket resulterade i att vi gjorde allt och inget. Lite skänkelvikningar, lite vända för skänkeln, lite tempoväxlingar, lite serpentiner, lite volter, lite galoppfattningar. Sämsta möjliga upplägg på ett ridpass och Z kändes inte alls sådär fin och på bettet som jag haft känslan av de senaste gångerna. Vilket också syns tydligt på den översta bilden. Däremot fick jag upp lite tempo i traven igår, vilket kändes bra. Hon är annars rätt fjösig och släpar gärna benen efter sig.
Nästa vecka måste jag försöka ha en lite mer struktur och fundera ut i förväg vad jag vill göra. Tips och förslag emottages tacksamt.
Nu skall jag strax åka till den här donnan. Solen skiner inte riktigt än, men det har utlovats sommarvärme idag så det hoppas jag på. Hade tänkt rida till slingan, men det gjorde hon igår så idag får det bli ett pass i paddocken. Funderar på om jag skall öva lite mer fram- och bakdelsvändningar och skänkelvikningar, eller om jag skall köra övergångar. Får väl helt enkelt se vilket humör hon är på. Sen blir det direkt därifrån till ridskolan där hoppning står på schemat!
Så här såg det alltså ut när jag fick rida spansk skritt på Tobbe Larssons fina Aramis. Det är på Frillesås rid- och körklubb under en clinic. Som ni hör skämtar Tobbe om mina strumpor flera gånger och det är onekligen rätt uppsluppen stämning. Vilken upplevelse! Och jag tycker faktiskt att jag sköter mig riktigt bra. I början säger han sväng, jag glömde säga att du måste svänga eller något liknande. Jag trodde inte att hästen skulle svänga av sig själv, däremot är jag väl ridskoleskadad antar jag och tänker automatiskt att jag skall rida ut i hörnen. Men det gav ju iaf upphov till ett gott skratt för alla, och det får man väl bjuda på!
Nu har jag fått filmerna från Tobbe Larssons clinic när jag rider spansk skritt på Aramis av C. Ska lägga upp dem ikväll tänkte jag. Bilderna ovan är stillbilder från ena filmen, därav kvalitén. Snygg stolsits jag sitter i. Väldigt bra ridskor också.
Vad gillar ni mina strumpor? Tobbe skämtade glatt om dem och jag får väldigt mycket kommentarer om dem jämt när jag har dem på mig. Köpte dem på GHS och de är skitbra. Ridstrumpor har en tendens att vara rätt korta på mina långa ben, men de här är perfekta. Ångrar att jag inte köpte fler.
Idag hoppade jag och Nalle tillsammans med K och Dunder.
Först hoppade vi på volt, vilket var betydligt svårare än det låter. Jag hade svårt att få Nalle att hålla ett ordentligt och jämnt tempo, han ville hela tiden sakta av i svängen innan hindret. Jag tycker mina skänklar ser ut att ligga relativt stadigt och stilla invid kroppen på honom på alla filmer, men att skänkla på i lätt sits är verkligen jättesvårt. Men vi kämpade på och tillslut gick det ganska bra.
Sen hoppade vi en liten bana på fyra hinder varav det sista låg på 60cm. Det andra är 50cm och kryssen 40cm skulle jag tro. Märkligt nog kände jag skillnad när Nalle hoppade över det sista hindret, för då tror jag att han faktiskt hoppade. De här hindren vi hoppar är ju så himla låga och han är en stor häst, så han hoppar liksom inte riktigt. Nästa vecka kanske vi vågar oss på att höja 10cm till, bara för att få känna hur det känns.
Banan gick jättebra! Vägarna kändes enkla och farten var helt okej. Kanske lite undertempo, men inte långsamt. Dessutom blev avstånden jättebra, inga längdhopp och inga halvsteg innan avhopp. Min sits är väl kanske inte den bästa, jag tycker jag lutar mig lite för mycket framåt. Måste försöka tänka på att sträcka på mig. Men händerna är relativt stilla och skänklarna likaså. Hurra vad roligt! Har så himla härlig känsla i kroppen nu, jag hoppas verkligen att jag skall kunna plocka fram den på clear rounden nästa fredag.
Mammaledig 80-talist boende i Göteborg med man och två barn.
Jag bloggar om vardagen som mamma, om att leva som Borderline och om hur det är att vara GBP-opererad. En hel del bak och blaj blir det också liksom en och annan dagens outfit.
Min gamla, väldigt mycket mer retroinspirerade blogg, finns HÄR.
17 maj, 2013 @ 16:35. 
