Det är på många olika sätt intressant att läsa psykologi. Det är intressant därför att en får nya verktyg att förstå sin omvärld och samhället vi lever i. Det är också intressant eftersom det både bekräftar sådant en redan visste om sig själv och dessutom sätter ord på det. T.ex. detta fenomen som jag tror att många med mig känner igen sig i, där man inser att man kanske inte alls egentligen är så som man själv tänker och vill tänka att man är. Själv vill jag ju t.ex. gärna hävda att jag är pysslig och en sån som läser mycket. Jag tränar också en hel del! Utan att blinka skulle jag kunna beskriva mig själv så. Det faktum att jag inte alls pysslar särskilt mycket, inte har öppnat en bok (utöver kurslitteraturen) på flera månader och att jag inte sprungit sedan i höstas, det försvinner liksom från medvetandet. Det bortser jag omedvetet ifrån. Detta med våra olika själv är himla intressant tycker jag, men det kom tyvärr inte som fråga på förra veckans tenta. Så här får ni svaret istället!
Självet = den jag faktiskt är
Realsjälvet = den jag tror att jag är
Idealsjälvet = den jag vill vara
Krav/bordesjälvet = den jag tror att andra tycker att jag borde vara
Om det är allt för långt mellan våra olika själv skapar det inkongruens, vilket i sin tur kan leda till ångest och dålig självbild vilket i sin tur kan leda till ohälsa.
På vilket sätt skiljer sig era olika själv åt?
2 maj, 2013 
00:28 
