Idag var det sista dagen på ridskolan för Z. Imorgon bitti lastar vi henne tidigt på morgonen och kör ner henne till Kalmar. En resa på över 30 mil. Jag har förberett två hinkar betfor med extra mycket vatten, hönät, alla hennes grejer är packade och jag har plockat fram både transportskydd och damasker, senskydd och boots. Jag vet inte hurpass van hon är vid att ha transportskydd på sig, så det känns bra att ha en plan B med andra skydd.

Vad har ni på era hästar när ni kör dem?

Jag är nervös inför imorgon. Hon må gå på transporten som om hon aldrig gjort annat, men hon tycker inte alls om att åka i den. Jag är orolig att hon ska må dåligt. Att hon ska stressa upp sig och tycka att livet är pest (i den mån en häst nu kan tycka det). Wish us luck!

Åh vad jag längtar tills jag får rida min rödlätta älg igen! Det skulle egentligen gå bra att göra det nu, men eftersom hon ska få gå på semester i några veckor fr.o.m. imorgon så tyckte jag inte att det var någon idé att sätta igång henne. Hon skrittas för hand varje dag sedan hon sträckte bogen, och det tänkte jag fortsätta med under semestern. Hon ska dock inte behöva få någon sadel och ryttare på ryggen. Jag tror att det kan göra henne gott. Sen i mitten av juli ska brorsan sätta igång henne och rida till henne lite innan hon får flytta hem till Göteborg igen.

De här dagarna har Ztarlet rullat sig varje gång jag släppt henne i gräshagen, alltid inom typ en halv minut. Man kan verkligen se hur härligt hon tycker att det är. Idag när vi var ute och betade la hon sig ner bland smörblommorna och rullade några varv medan jag stod bredvid med grimskaftet i handen och funderade på huruvida jag skulle ta upp mobilen och ta ett kort eller inte (det gjorde jag inte). Så jäkla söt!

Idag släppte jag ut Z i en av de stora hagarna igen, som jag gjort varje dag sedan hon flyttade. Och precis som vanligt la hon sig direkt och rullade fram och tillbaka, fram och tillbaka vartefter hon travade lite innan hon ställde sig och käkade gräs. I en kvart ungefär stod jag och tittade på henne innan jag gick tillbaka till stallet och ridhuset. Sedan vet jag inte vad som hände, men efter en knapp timme fick jag samtal från en av stallpersonalen som sa att de tagit in Z eftersom hon varit klart stressad i hagen. Hon hade bara sprungit runt som en tok och gnäggat jättemycket och högt.

Ungefär en kvart senare kom jag in till henne och hon var dyngblöt av svett. T.o.m. i öronen var hon svettig. Ungefär tio minuter senare stod hon i duschen, och det fullkomligt ångade om henne när vattnet rann över hennes kropp. Och trots att hon aldrig blivit spolad i ridskolans spolspilta förut stod hon helt stilla nästan hela tiden. Visst var hon stressad, men inte alls särskilt mycket med tanke på den ovana situationen. Vilken fantastisk häst hon är!

Hon är så fin. Varje gång jag kommer ut till hagen gnäggar hon och springer mig till mötes (om hon inte står i lilla grushagen förstås, då finns det inte mycket utrymme att springa på..).

I torsdags eftermiddag hämtade vi Ztarlet och körde henne till ridskolan. Hon var hur cool som helst och gick på transporten som om hon gick in i sin box. Skönt! Under den tio minuter långa resan var hon däremot lite stressad och när vi kom fram vad hon rent genomsvettig, bogarna var alldeles skummiga. Urlastningen gick även den bra, men hon var väldigt stressad på gårdsplanen. Hon gick dock snällt med in i stallet och in i boxen. Där hade jag förberett med morötter i krubban och lite hösilage. Hon ställde sig direkt och mumsade och sen var det inte mycket mer med det. Hon var hur lugn som helst resten av kvällen.

Första dagen var hon lugn men med stenkoll på läget hela tiden. Hon gnäggade högt varje gång någon häst rörde sig runt hagarna (och på ett stall med nästan 80 hästar är det ganska ofta någon som går förbi), hon ville väl visa att hej, här är jag. Men bortsett från det, och att hon har varit lite småstressad när vi gått och betat så har hon varit superlugn hela helgen. Hon är van vid större hagar men har inte alls verkat stressad av att stå i en liten grushage. Dock har jag släppt henne i en av ridskolans stora hagar så att hon har fått springa av sig några timmar varje dag. Vi har också gått och betat varje dag. Så helt uttråkad har hon inte hunnit bli.

Det första hon gjorde i lördags när hon fick komma ut i ridskolans stora gräshage var att rulla sig. Och det första hon gjorde igår när hon fick komma ut i deras grushage var att galoppera några varv. Sötnosen.

Dag två bestod av LB:1an på morgonen och ett stenhårt pass på banan på eftermiddagen. Jag och en annan tjej stannade hemma när de andra drog på långritt och sedan fick vi en egen lektion i paddocken. Sjukt lyxigt! I över en timme höll vi på, hela passet i trav eller galopp med bara korta skrittpauser. Var så svettig efteråt att det nästan droppade om mig.

Dag tre stod det hoppning på schemat. Träning på förmiddagen och tävling på eftermiddagen. Tävlingsbanan bestod av åtta skutt + sex skutt i omhoppningen. Jag red min första felfria runda i livet och fick revansch för de snörpliga fyra felen på clear rounden sist. Slutade på en stolt sjundeplats av tretton startande. På den klart långsammaste tiden visserligen, men vad gör det?

Alla ridpass har påbörjats och avslutats i parken. Det är nog få ridskolor förunnat att ligga i anslutning till en stor park med anlagda ridvägar.

Hon verkar trivas ganska bra här på ridskolan. Speciellt bra idag när hon fick låna ridskolehästarnas stora hage.

Fick mycket bra omdöme på travdelen, speciellt serpentinerna. Galoppen däremot var en smärre katastrof. I första vänsterfattningen fick vi fel galopp och red en halv volt i höger galopp innan vi fick bytt. Omdömet ”sladdar in i hörnet” fick jag i både höger- och vänstervarvet.

Jag är så himla nöjd! Jag kom ihåg programmet, tom längningarna. Och galoppen är ju min svaga punkt. Inget att hymla med.

Nej, nu blir det godnatt!