Sommarvärme
31 maj, 2011 
20:28 
Idag har det varit riktig sommarvärme här i Göteborg. Vi gick till lekplatsen efter skolan. Lille H sov och A lekte av sig. Det är inte dumt att ha en stor fin lekplats på vägen till/från skolan.
Arkiv f�r maj, 2011
Om att OSA
Idag är sista dagen att OSA till bröllopet. Tre familjer har ännu inte gjort det. Vad gör man då? Om de inte OSAr under dagen alltså, hur går man tillväga då? Tar man det som ett nej? Skall man behöva ringa upp/mejla och fråga om de skall komma eller inte? Jag har aldrig bjudit in till något där gästerna skall OSA förut, så jag vet inte riktigt vilka ”regler” som gäller. Rent spontant kan jag ju känna att om man inte kan bemöda sig med att svara när man blir inbjuden till ett bröllop så är man kanske inte så sugen på att komma. Samtidigt är jag själv sjukt slarvig och gör jag inte saker med en gång glömmer jag. Kanske har de bara glömt? Hur hade ni gjort?
18 dagar gammal
Det slog mig just att det inte bara var mors dag i söndags utan även lille Hs beräknade födelsedag. Datumet som vi haft inpräntat i hela vårt medvetande sedan i september. Som vi längtat efter och väntat på. Å så glömde vi av det. Inte så konstigt kanske, lille H hade ju redan passerat två veckor utanför magen i söndags. Men ändå.
Runt tvåveckorsdagen blev han som en ny liten människa vår lille fis. Då började han vara lite mer vaken, lite mer självständig (om man nu kan kalla en så liten bebis för självständig). Man kan lägga honom ifrån sig en liten stund någon gång ibland. Han gillar att ligga i babygymmet och kika sig omkring. Några gånger har han somnat i sin babysitter. Att åka i vagnen är fortfarande uppskattat, liksom att sova i bärselen. Han har börjat fästa blicken och är så söt när han kikar på oss med sina stora nyfikna ögon. Det första badet är avklarat och till skillnad från storebror så njöt han. Navelstumpen har trillat av (på nionde levnadsdagen) och naveln har läkt ihop fint. Han har börjat inse att det är himla mysigt att ligga naken så blöjbytena är inte längre skrik och panik. Magen är fortfarande dum mot honom. Vi kör med både Minifom och Sempers babydroppar och dessutom har jag uteslutit mjölkprodukter, lök, tomat, jordgubbar och starka kryddor ur min kost. Blir rätt torftigt, men jag tror faktiskt att det hjälper. Nätterna går fortfarande löjligt bra. Han äter vid 23 och sedan igen vid 4-5 och sen när vi alla vaknar vid 7. De flesta morgnar vaknar jag rätt utvilad men vi brukar ändå sova vidare efter amningen vid 7.
Han har fått sitt personnummer och vi har fyllt i namnpapprena. Han har passerat sin födelsevikt (2916gr) och väger nu dessutom över tre kilo. Hans hudkostym är fortfarande några storlekar för stor (och de gulliga små fjunen på rygg, axlar och tinningar/kinder sitter fortfarande kvar) men kinderna har faktiskt blivit något fylligare. Jag längtar efter att få klämma på tjocka valkiga lår, men det lär nog dröja ett tag.
Mors dag
A hade valt blommorna.
Trots att jag har varit mamma i snart sju år så var det igår första gången jag blev uppvaktad på mors dag. Med frukost och tårta på sängen, blommor och paket. Att vara tvåbarnsmor börjar onekligen bra..
Idag
Lillebror ligger på soffan och sover. Själv njuter jag av att ha bägge händerna fria och passar på att uppdatera bloggen. Tredje inlägget på en kort stund nu. Det är så himla gott att bara få sitta i lugn och ro med datorn i knät. Utan en bebis som ammar på armen. Nog för att det funkar med enhandspekfingervals också, men det är verkligen lyx att få sitta såhär. Lille H skämmer nämligen inte bort mig med egentid. Han vill amma mycket och ofta, och när han har ätit vill han sova. Nära. Att han ligger ensam såhär och sover en stund händer inte ens varje dag. Kanske kan man tycka att jag borde diska, städa, laga mat eller göra något annat husligt när jag får lite tid över. Men jag väljer att slänga in mat i micron och spendera min tid framför datorn. Disken får J ta. Eller så tar jag den ikväll om lille H tillåter. Prima liv!
Megaloppis
Här sitter vi och säljer grejer. Lille H var med som moraliskt stöd.
Och mitt emot oss stod Christer i P3 och krängde grejer han med.
För tredje året i rad anordnades igår Megaloppis här i Majorna. För första gången hade vi ett eget litet bord där vi sålde lite saker. Correction: Albert hade ett eget litet bord där vi sålde hans saker. Han hade själv rensat ut bland sina leksaker och sålde väl en sisådär 15 barbiedockor, diverse filmer, lite småkrafs och en hel del My little pony. Och det mesta blev faktiskt sålt, och han är ett steg närmre drömmen om ett Nintendo DS. Jag är så stolt över honom. Hur han kämpar och sparar av sin veckopeng och säljer saker, verkligen kämpar för att kunna köpa något han så gärna vill ha. Det skall onekligen bli väldigt roligt att följa med honom och köpa det där lilla Nintendot när han har sparat klart.
Rannsakan
Jag undrar så vad jag egentligen åt igår. Lilleman verkar ha haft löjligt ont i magen hela natten. Mellan 02 och 07 har han legat vaken och kvidit och knorrat, vridit sig av och an, sett ut som ett russin i ansiktet och gråtit lite från och till. Och släppt några små pruttar lite då och då efter evighetslångt krystande. Kan det vara kebabsåsen tro?
Syskon
Idag är vi färgglada här hemma. Syskonen i likadana tröjor. Det är A som har valt. Kan inte lillebror ha den här för det är ändå den tröjan jag hade tänkt ha på mig idag? Han gillar sin lillebror. Är lite förbaskad på oss för att han inte får bära runt på honom. Jag har sagt att han kommer få göra det sen. När lillebror blivit lite större. Men ”sen” är ett svårt begrepp i snart sjuåringsvärlden. Idag är han dock hemma från skolan och passar upp på lillebror. Klappar på huvudet, frågar vad det är när han är ledsen, stoppar i nappen när den trillat ur.
Tänk att jag har två barn. Syskon.
Gullefjun
Alltså jag kan verkligen inte få nog av att köra ner näsan och läpparna i lille Hs hår. Det luktar så gott och är så mjukt.
Ett år
Idag skall jag på återbesök till sjukhuset där jag gjorde min gastric bypass-operation. Tänk att det redan gått ett år. Tänk att det bara gått ett år. 39 kilo har jag i.a.f. lyckats gå ner, en graviditet till trots. Det är jag verkligen helt sjukt nöjd med! Fattar inte att jag vägde nästan 40 kilo mer för ett år sedan. 40 kilo! Jag skulle inte orka bära 40 kilo idag, hur orkade jag då? Fast det gjorde jag ju inte. Hade ont överallt. Nu har jag inte ont någonstans längre. Ryggen då, men det är amningsrelaterat. Svårt att sitta ergonomiskt och amma…
Rent utseendemässigt är jag mest nöjd med att jag fått nyckelben. Det är något av det finaste jag vet, och nu har jag två egna som syns!